Centrum för tvåspråkighetsforskning

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Centrum för tvåspråkighetsforskning
Skylt utanför Högsta domstolen i Sydafrika, på engelska, afrikaans och xhosa.
    1

    En lyckad terminsstart

    Inför dina studier behöver du aktivera ditt universitetskonto för att komma åt Mondo, låna på biblioteket, skriva ut och kopiera med mera. Du vill säkert ha tillgång till det trådlösa nätverket, och kan behöva IT-hjälp. På universitetets centrala webbplats finns information om hur du snabbt och smidigt ska komma igång med dina studier:

    Checklista för en lyckad terminsstart: su.se/utbildning/ny-student

    Folder: En lyckad terminsstart

    Flicka håller i små flaggor

    Ingen vits stressa med språkträning

    Barn som börjar tidigt med främmande språk blir inte bättre på språket än de som börjar senare, visar forskning. Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, slår hål på myten.

    Bebis med headset. På tröjan står det Blah! Foto: Galina Barskaya/MostPhotos

    Så fungerar inlärning av språk i tidig ålder

    Tidig språkexponering är avgörande för nyanlända barn – men för att lära sig ett andra eller tredje språk i skolan är en tidig start ineffektiv. Det menar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

    75px två vita siluettkroppshalvor framför färgade lappar m tack på olika språk. Montage 2 xMostPhots

    Kan man vara halvspråkig?

    Den som kan sitt modersmål bra har lättare att lära sig nya språk. Men om man blandar språk kan man inget språk ordentligt då? I Sveriges radios program Vetandets värld, med temat flerspråkighet, pratar Niclas Abrahamsson om halvspråkighet. Han är professor i svenska som andraspråk, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet.

    Susan Sayehli. Foto: Pia Nordin

    Nytt projekt: Att lära sig fokusera (2018–2020)

    Att lära sig fokusera: Hur stockholmska och skånska barn producerar och uppfattar kontrastiv intonation. Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen (fokus) av ett yttrande, och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter, och i det här projektet studerar vi i vilken mån sådana skillnader påverkar hur barn utvecklas mot den vuxnes bemästrande av fokusprosodi.

    Flerspråkighetslaboratoriet
    Texten Mitt universitet på blå botten
    Texten biblioteket på blå bakgrund

    Forskningsreportage om polyglotter

    Polyglotter

    Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, forskar om polyglotter. Se filmen!