Linnea Hanell. Foto: Staffan Larsson
Linnea Hanell. Foto: Staffan Larsson

Svensk språkpolitik sticker ut

Det påstås ibland att den svenska språkpolitiken sticker ut i internationella sammanhang. Bland annat pekar man på klarspråksidealets framträdande roll, närmare bestämt att det inom såväl statsbyråkratin som den akademiska nordistiken finns en övertygelse om värdet i att myndigheter ska kommunicera på ett enkelt och begripligt sätt.

Klarspråk är ingen självklarhet

Även om det kan låta som ett självklart ideal vet många som arbetat med språkvård att klarspråk långt ifrån alltid välkomnas med öppna armar. Bland argumenten mot språkidealet finns anklagelser om att ett alltför enkelt språk blir infantiliserat, att språket förlorar nyanser och att språket blir mindre exakt.

Trots visst motstånd har dock klarspråksidealet under de senaste decennierna skördat så stora framgångar att det år 2009 fick juridiskt fäste, när språklagens så kallade klarspråksparagraf slog fast att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt” (SFS 2009:600, § 11). 

Klarspråksidealet ur språkvetenskaplig och samhällelig synvinkel

Linnea Hanell kommer att undersöka hur det svenska klarspråksidealet har växt fram historiskt, hur det har fått fäste i centrala samhällsinstitutioner och hur det har genererat varaktiga effekter på det slags prosa som svenska medborgare möter i kommunikationen med representanter för det offentliga.

Hon kommer att undersöka hur klarspråksidealet har skapats genom ett långsamt historiskt förlopp, påverkat av både språkvetenskapliga och samhälleliga ståndpunkter.

_________________

Beviljade medel: 114 900 kr

Finansiär: Erik Wellanders fond, Institutet för språk och folkminnen:
Erik Wellanders pris