Nathan Young. Foto privat
Nathan Young. Foto privat

När vloggaren och poeten Iman Talabani varnar: ”benim kommer få reda, och benim kommer göra çorba”, kan det på standardsvenska översättas till ”jag kommer att få reda på det, och jag kommer att stöka till”. När rapparen Z.E skryter i sin låt ”Sverige Vet”: ”benim gjorde brott innan benim fick mustasch”, kan det översättas till ”jag gjorde brott innan jag fick mustasch”.

Som många ord i ett språk, har benim två nivåer av betydelser. Den första nivån är den lexikala betydelsen: ’jag’ eller ’mig’. Den andra nivån är den sociala betydelsen, som brukar kallas social indexikalitet: ordvalet kopplar ihop talaren med specifika sociala betydelser. Man kan säga att benim indexerar talaren, det vill säga sorterar in talaren i en viss social kategori.

Benim har en självförhärligande indexikalitet. Genom att använda benim i stället för jag eller mig, signalerar talaren dominans i situationen och att hen kommer från ”orten” – det vill säga en multietnisk förort. Med andra ord är man gatusmart och ska inte jävlas med!

Text: Nathan Young, universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Läs hela artikelnspråktidningen.se: Benim är vårt andra jag

Artikeln är publicerad i Språktidningen nr 8/2019.