Grammatisk kompetens hos finska språkbadselever – utgångspunkter och preliminära resultat

Språkbad är en undervisningsmetod med utmärkta inlärningsresultat. Inlärningen börjar tidigt och sker implicit, genom rikligt inflöde från lärare som enbart talar språkbadsspråket och genom meningsfull klassrumsinteraktion. Språkbadseleverna når inte infödd nivå, men de utvecklar betydligt bättre praktiska kunskaper än eleverna i traditionell undervisning. Språkbadslärare, rektorer och utbildningschefer har dock konstaterat att eleverna ofta har problem med grammatiken. Trots det har några djupgående undersökningar med stora korpusar inte tidigare gjorts i Finland.

Mitt postdoktorala projekt koncentrerar sig på hur 12- resp. 15-åriga finskspråkiga språkbadselever behärskar vissa centrala kategorier i svensk grammatik, såsom species och artikelbruk och ordföljd, och hurdana problem de fortfarande har i slutet av lågstadiet resp. högstadiet. Enligt bl.a. Hyltenstam (1988, 1992) bereder dessa problem för t.o.m. mycket avancerade andraspråksinlärare i svenska, varför det är sannolikt att även språkbadselever har problem med dem. Samtidigt är det viktigt att kartlägga de mest typiska problemen för att kunna utveckla undervisningen. Materialet består framför allt av fria skrivuppgifter, men vissa mer sällsynta konstruktioner (t.ex. komplexa nominalfraser samt bisatser) har också eliciterats med hjälp av grammatiska test. Språkbadseleverna jämförs dessutom med svenskinlärare i traditionell undervisning.

I mitt föredrag presenterar jag språkbad, mitt projekt samt med hjälp av autentiska exempel typiska drag i användningen av species och artikelbruk hos språkbadseleverna i årskurserna 6 och 9 jämfört med informanterna som fått traditionell undervisning. Jag analyserar materialet ur språkliga, kontextbundna och individuella faktorers synvinkel (Housen & Simoens 2016).

Seminariet kommer att hållas på svenska.

Litteratur

Housen, Alex & Simoens, Hannelore 2016: Introduction: Cognitive Perspectives on Difficulty and Complexity in L2 Acquisition. Studies in Second Language Acquisition 38:163–175.

Hyltenstam, K. (1988). Att tala svenska som en infödd – eller nästan. In K. Hyltenstam & I. Lindberg (Eds.): Första symposiet om svenska som andraspråk. Volym 1: Föredrag om språk, språkinlärning och interaktion. (138–156) Stockholm: Stockholm University.

Hyltenstam, K. (1992). Non-native Features of Near-native Speakers. On the Ultimate Attainment of Childhood L2 Learners. In Harris, Richard Jackson (Ed.) Cognitive Processing in Bilinguals (351–368). Amsterdam: Elsevier Science Publishers.

Grammatical Competence in Swedish of Finnish Immersion Students: Starting Points and Preliminary Results

Early total immersion is an instruction programme with excellent results. The acquisition begins early and takes place implicitly via exposure to the language, with help from teachers speaking only the immersion language and through meaningful interaction. Immersion students do not acquire a native level of proficiency, but they do better than students in non-immersion instruction. Immersion teachers, headmasters and education authorities, however, report that grammatical accuracy is a major problem for Finnish immersion students. Regardless of this, in‑depth studies about the development of grammatical competence have not previously been carried out in Finland.

The aim of my postdoctoral research project is to study how Finnish-speaking students in early total immersion use NPs and word order in their written production and what kinds of problems they still have at the end of primary school (6th grade, age 12) and at the end of secondary school (9th grade, age 15). According to e.g. Hyltenstam (1988, 1992), these structures cause problems even for high-level learners of L2-Swedish, and hence they are likely to be problematic also for immersion students. At the same time, it is important to recognise the most typical problems that learners show, to be able to improve the instruction. The data consist of two kinds of tasks: spontaneous writing and grammatical tests prompting low-frequency structures in spontaneous writing (such as complex NPs and different subordinate clauses). The immersion students are also compared to informants without an immersion background.

In my presentation, I will present my project, immersion and typical traits in the use of definiteness and article use by immersion students when compared to non-immersion students. I will analyse the data from the point of view of feature-related, context-related, and learner‑related difficulty to study the inherent properties (e.g. saliency, frequency and complexity; Goldschneider & DeKeyser 2005) making certain NPs especially difficult (Housen & Simoens 2016).

The seminar will be held in Swedish.

Bio

Eeva Liisa Nyqvist holds an MA and a PhD in Scandinavian languages from the University of Turku. She is currently a Collegium Postdoctoral Researcher at Turku Institute of Advanced Studies at the University of Turku (2017–2019), and was previously a university lecturer in Scandinavian languages at the University of Helsinki (2014–2016). Her research interests include the acquisition of Swedish grammar in different instructional settings, language immersion and the problems encountered by advanced L2 learners.