Vad som gör det här projektet betydelsefullt är att vi koncentrerar oss på förhållandet mellan hur barn producerar fokusprosodi och hur de använder den i språkförståelsen. Lär sig barn dessa förmågor i någon viss ordning? Och påverkas inlärningen av dessa förmågor av vilket uttryck fokusprosodin tar sig i språkvarieteten i fråga? På så vis kommer projektet att bidra med viktig ny kunskap kring den mer generella frågan hur inflödets egenskaper påverkar förstaspråksinlärningen. Särskilt fonologiska egenskaper har inte fått stor uppmärksamhet hittills i denna pågående diskussion.
Vi kommer att spela in och analysera tal från tre- och femåriga barn som talar antingen stockholmska eller skånska. Vi kommer även med hjälp av ögonrörelsemätning att undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska. Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig i en prosodisk typologi just med tanke på fokustonen, medan andra väsentliga språkliga drag hålls konstant.
Fakta om projektet
- Projektledare: Gilbert Ambrazaitis (Linnéuniversitet)
- Projektdeltagare: Susan Sayehli (Stockholms Universitet); Nadja Althaus (University of East Anglia, UK); Anna Sara Hexeberg Romoeren (Oslo and Akershus University College of Applied Sciences)
- Projektperiod: 2018–2020
- Forskningsmedel: 4 505 000 kr
- Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond (RJ)
