Manne Bylund
Manne Bylund

Professor Manne Bylund vid Stockholms universitet och professor Panos Athanasopoulos vid Lancaster University presenterar evidens för att individer som talar två språk flytande uppfattar tid annorlunda beroende på vilken språklig kontext de befinner sig i. Detta resultat, som publiceras i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General, utgiven av American Psychological Association, utgör unik evidens för mental flexibilitet hos tvåspråkiga individer.

Tid kan uttryckas som en sträcka eller en mängd

Tvåspråkiga kan snabbt och obehindrat skifta mellan sina språk. Detta fenomen kallas kodväxling. Men olika språk beskriver också omvärlden på olika sätt. Tid utgör ett exempel på just detta. I exempelvis svenska och engelska talar man ofta om tid som om det vore en sträcka, t.ex. en kort rast, ett långt möte osv. I spanska och grekiska, å andra sidan, talar man ofta om tid som om det vore en mängd, t.ex. mucho tiempo (spanska: bokstavligen ’mycket tid’, dvs. ’lång tid’).

Undersökningen visade att tvåspråkiga talare av svenska och spanska obehindrat kan använda båda dessa liknelser, vilket medför att deras tidsuppfattning varierar beroende på om den språkliga omgivningen är spansk eller svensk.

Det experiment som användes i studien gick ut på att deltagarna skulle återge den tid det tog för linjer att växa (dvs. sträcka) eller behållare att fyllas (dvs. mängd) på en datorskärm. Samtidigt som deltagarna gjorde detta såg de antingen det svenska ordet tid eller det spanska ordet duración (ung. ’tid’, ’varaktighet’).

När tidsuppfattningen påverkas av linjer och behållare

Resultaten var mycket tydliga. När de tvåspråkiga såg det svenska ordet tid lät de sig förledas av linjernas fysiska längd, och tyckte att längre linjer också visades under längre tid. Men denna effekt uteblev förvånansvärt nog när ordet istället var det spanska duración. Omvänt förhållande gällde för tidsuppskattning av behållare: här fungerande behållarnas fyllnad som missledande information endast om det spanska ordet duración visades, såtillvida att behållare med mer fyllnad uppfattades som mer utdragna i tiden. Visades däremot det svenska ordet tid uppstod ingen sådan effekt.

”När man lär sig ett nytt språk lär man sig nya sätt att tänka om verkligheten”

”När man lär sig ett nytt språk lär man sig nya sätt att tänka om verkligheten”, säger professor Manne Bylund. ”I och med detta kan flerspråkiga talare inte bara skifta mellan olika språk, utan också mellan olika verklighetsuppfattningar. Denna typ av flexibelt tänkande tycks vara en av de många fördelar som flerspråkighet medför. Andra positiva sidoeffekter tycks vara förhöjd förmåga till selektiv uppmärksamhet och mer hälsosamt åldrande”.